I gränslandet mellan människa och teknik

AI

Interimschefen och ingenjören Boel Sjöstrand vill helst verka i gränslandet mellan teknik och människa. Digitaliseringen sätter nämligen ljuset på vad som är mänskligt, som empati och kreativitet, medan man låter artificiell intelligens (AI) göra vad det är bäst på – tajming, strukturerad inlärning och tillgänglighet. En komplettering som är made for success

Boel är vd och styrelseledamot för Linkura, ett forskningsgrundat health tech bolag som höjer individers och företags motståndskraft mot stress. Med biodata, AI och mänsklig coaching hjälper de individer och företag att prestera hållbart över tid.  

– Det är ett riktigt drömuppdrag, eftersom jag älskar digitalisering som gör människor bättre, säger Boel som i grunden är civilingenjör från KTH.

Tidigare i karriären har hon, bland annat, varit COO och partner på IT-konsultbolaget Netlight samt vd på rekryteringsbolaget Wise Professionals. Däremellan har hon giggat och varit rådgivare, framförallt inom hållbar tillväxt. 

– Min bakgrund har gett mig både en djup förståelse för digitalisering och människans roll i densamma. 

Hur kan digitaliseringen verka som en katalysator i tillväxtbolag?

Boel inleder med att säga att hon skulle vilja vända på frågan, eftersom få bolag kan skapa lönsam eller skalbar tillväxt utan digitalisering. 

– Det går att se på digitalisering i tre nivåer – bolag som startat helt ur digitalisering med sin affär centrerad kring det från början, bolag som digitaliserat hela eller delar av sin affär, och slutligen bolag som digitaliserat sina interna processer. I det sista exemplet så görs det för att medarbetare mer renodlat ska användas till arbetsuppgifter som kräver mänsklig komplexitet. Jag intresserar mig mest för denna variant eftersom den ställer digitaliseringen på sin spets. 

Hon fortsätter med att beskriva att det mest spännande i digitaliseringen händer just nu. För det är nu som vi har möjligheten att använda digitala verktyg, som AI, för att renodlat förstå vad som är unikt mänskligt. 

– Vad i din organisation kan bara människor göra? Och hur ser du till att vara bäst på det över tid? Där har du en hållbar ingång i tillväxtdriven digitalisering.

Linkura har utvecklat ett spännande samarbete mellan två coacher – en mänsklig och en AI. För det finns nämligen coaching som lämpar sig utmärkt för digitalisering, där AI utklassar människor i exempelvis tajming, strukturerad inlärning och tillgänglighet. Samtidigt finns det vissa delar som bara människor klarar av, som handlar om empati och samhörighet. Boel menar att det framöver kommer vara avgörande för företag att agera smart i just gränslandet mellan mänskligt och digitalt.

Hur ser man till att digitaliseringsarbetet blir väl mottaget inom organisationen?

– Jag tycker inte att resultatet ska tas emot av organisationen. Jag tycker resultatet ska tas fram av organisationen. Digitalisering är inget annat än förpackning och tillgängliggörande av data. Det kan för all del vara både komplext och komplicerat, men det stora arbetet handlar om förståelse för kunder och intressenter, sig själv och varandra. Det är vanligt förbättringsarbete, inkrementellt och radikalt, som främjas av digitala verktyg och plattformar. 

Boel betonar att det är viktigt att börja just där; med frågan: “Vad vill vi göra för varandra och våra kunder”? Inte “Vad kan vi skapa med teknik?”. 

– Det är olyckligt att digitalisering fått en sån teknisk konnotation. Det verkar exkluderande och riskerar att förminska innovation och affärsutveckling till något som bara tas fram av de med tekniskt självförtroende. Det är problematiskt, både för företagen och samhället. Vi blir onödigt enögda. Skulle jag ge en rekommendation skulle det vara att arbeta med digitalisering utan att kalla det digitalisering. Då kan man börja kund- och medarbetarorienterat, snarare än teknikfokuserat. 

Kan du ge exempel på ett framgångsrikt case som belyser just detta?

– Jag tycker att hela HR-branschen ligger mitt i en spännande fas. Det pågår en massiv digitalisering inom HR som sätter spotlighten på vad som är unikt mänskligt. Man ser tydligt att de funktioner som jobbar med att människor ska vara bra – HR och ledare – måste bli mer effektiva i sitt arbete. Nu har man tagit det steget längre och försöker digitalisera även där. Det vill säga hur man med digitala stöd kan få människor att må bra och prestera i nya, komplexa, roller.

Då hamnar vi mitt i gränslandet människa – teknik, vilket är jättespännande!

Vilken roll har humankapitalet i innovativa digitaliseringsprocesser? Har du något exempel på hur konsulter bidragit till förändringen?

– Humankapitalet är det viktigaste vi har och det ställs på sin spets i digitala verksamheter. Det är människor som driver digitalisering. Så för att kunna göra det på ett effektivt och hållbart sätt måste människor vara väldigt bra på sådant som bara människor klarar av – kreativitet, samarbete, empati och komplext tänkande. 

Det är ett svar som leder till följdfrågan: Hur får man människor att vara bra?

– Ett exempel är hur konsulter ofta anlitas för att driva ett specifikt projekt eller lösa en utmaning. Men det en skicklig konsult verkligen tillför är förmågan att få människor att prestera bra tillsammans. En konsult kan lyssna på kunder och medarbetare med nya perspektiv, vilket är a och o för att utkristallisera samt driva områdena med störst relevans och effekt. 

Tack Boel, för dina spännande och nytänkande perspektiv på hur digitalisering och mänskliga egenskaper samspelar och kompletterar varandra. Vi håller med om att det är ett särskilt intressant område, med en utveckling som vi alla måste följa! 

Intervjun med den interima konsulten Boel Sjöstrand är en del av Meshs intervjuserie om att driva ledarskap i tillväxt. Medlemmarna i Meshs community för seniora chefer drivs av kunskapsutbyte. När vi delar med oss av insikter och erfarenheter växer både vi och våra verksamheter. 

Vill du få alla intervjuer skickade direkt till din inkorg? Prenumerera på vårt nyhetsbrev!